De tre stora – Skydd eller att sova torrt med lätta prylar

Teori och praktik När vi sover behöver vi skydd mot väta och vind. Skyddet är en av de tre tunga komponenterna i packningen. Instinktivt tänker de flesta på fjälltält, men för barmark finns både lättare och billigare lösningar som dessutom är mer komfortabla.
Av Jörgen Johansson

Nederbörden är det största hotet mot en god nattvila eftersom blöta sovplagg förlorar sin isolerande förmåga. Kombinationen regn och vind kan vara livsfarlig, och eftersom de ofta gör sällskap finns ett klart behov av det man med ett samlingsnamn kallar skydd. För att inte fokusera på lösningar för tidigt utan istället kunna tänka fritt i vår funktionsanalys så bör vi ställa frågan: Vad är skyddets huvudfunktion?

Svar: Torrhålla liggande.

Om det regnar skall skyddet alltså hålla dig, liggande i ditt sovsystem, torr. En vanlig stödfunktion är att skyddet också torrhåller övrig utrustning du har med dig, men det är inget måste. En annan trevlig stödfunktion är inseksskydd, men inte heller den måste integreras i skyddet utan kan lösas på annat sätt. Naturligtvis måste konstruktionen dessutom vara så stark att skyddet inte slutar skydda i de vindstyrkor man kan förvänta.

Sovsäcksöverdrag inte automatiskt lättast
Även om man spontant tycker att vattentäta sovsäcksöverdrag (bivacksäckar, bivy bags och allt vad de kallas) är lättaste lösningen på ”torrhålla liggande” så är det inte säkert så.

Black Diamond Bipod Bivy

I huvudsak finns två varianter av sovsäcksöverdrag. Den ena, ”allt-i-ett-säcken”, är gjord av mextex med tejpade sömmar och ska på egen hand klara skyfall. Den andra, ”komplement-säcken”, används i kombination med andra skydd. Den är gjorda av vindtäta material som ändå ger ett visst fuktskydd, men är alltså inte vattentät.

En regnsäker ”allt-i-ett-säck”får en del svagheter. Precis som sovsäckar i mextex är de sällan bra på att ventilera bort kroppsfukten. För att minska kondenskänsligheten och dessutom ge lite rörelsefrihet sväller de ofta till små tält. Då har man ett skydd som också väger som små tält, men saknar de riktiga tältens fördelar, till exempel ett skyddat utrymme för att laga mat eller klä sig i. Min uppfattning är att allt-i-ett-sorten är för tunga och opraktiska för att vara ett alternativ för lättpackaren.

Ajunglak Grevling

Däremot är ”komplement-säckarna” som väger 200–300 gram mycket lämpliga för lättpackaren. De har ofta vattentät botten och en vindtätt, ventilerande och vattenbeständigt översida. De är avsedda att vara ett komplement till exempelvis tält, tarp eller snöbivack. Tillsammans med riktigt små tarps, som ponchos eller liknande, fungerar de mycket bra som förstärkning.

Ofta är båda överdragstyperna försedda med ett insektsnät som kan vara nödvändigt om man använder en tarp. Men insektsnätet kan också vara separat och bara omsluta ansiktet när man ligger i sovsäcken.

Tarp är trevligare än du tror
En tarp definieras enklast genom att säga att de endast erbjuder tak, till skillnad från tält som skyddar från alla håll. Under barmarkssäsongen behöver man inte alltid totalt skydd.

Bozeman Mountain Works Nano

Den enklaste tarpen är ett rektangulärt tygstycke som man spänner över sig när man sover, vilar eller lagar mat. Tarpen är lätt, välventilerad och billig. Dessutom gör den att man sover nära naturen, vilket många uppskattar väldigt mycket. De främsta nackdelarna är att man ofta inte är lika väl skyddad mot vind, regn och insekter som i ett tält, men det kan enkelt hanteras med en lätt komplemet-säck utan att tarpens fördelar går förlorade.

Tarpen skyddar mot det mesta i regnväg och ger utmärkt ventilation och minimala kondensproblem. Vid hårdare blåst ser en tunn och välventilerand bivacksäck till att sovsäcken trots inte blir blöt av invirvlande snö eller regn. I riktigt hårt väder spänns tarpen med mycket låg profil och nära marken så att den tål mycket hård vind och håller nederbörden ute.

Den absolut lättaste skyddslösningen för närvarande är att använda en stor poncho som regnplagg under dagtid och som tak när man sover. Utanpå sovplagget behöver man då också en lätt bivacksäck, eftersom ponchon är en minimal tarp som vid ilsket väder släpper in regn och snö från sidorna. Ponchon väger knappt 200 gram och bivacksäcken ungefär lika mycket.

Var inte rädd för att prova tarp. Det kan vara mentalt svårt att släppa tältet, men jag tycker faktiskt att tarpen är både behagligare och trevligare att bo i. Främsta fördelarna är flexibiliteten i olika väder och att kondensproblemen blir mycket mindre.

Tarptält ger det bästa från två världar
Ett ”tarptält” är en korsbefruktning mellan en tarp och ett vanligt tält, utan vanligt innertält och ofta utan golv, men med rejäla ventilationsmöjligheter runtom. Ofta har de ett heltäckande insektsnät som fungerar som ett slags innertält och ventilationsmöjligheterna går att begränsa, så att de närmar sig tältets väderskydd.

Tarptent Contrail

Kanske ger denna typ av lösning det bästa av båda världarna; framförallt för den som är tveksam till att överge hela komforten hos traditionella tält, men ändå vill ha en lättare lösning. Tarptält väger som regel mellan 600–1200 gram för 1–3 personer.

Enkelvävstält är tåliga men svårventilerade

Black Diamond Firstlight

Till skillnad från tarptält har enkelvävstält heltäckande golv och
väggar, vilket ger betydligt större kondensproblem. Detta försöker man ibland lösa med en väv som ”andas”, typ mextex. Enkelvävstälten fungerar även på vintern och tål ofta busväder. Men de kanske inte är något för den vanlige vandraren under barmarksturer.

Det gamla hederliga fjälltältet då?
Det traditionella skandinaviska tältet är sedan decennier ett dubbelväggigt tält. Tunnel- och kupoltälten dominerar idag och många verkar numera inte tro att man klarar sig på fjället i den typen av ryggåstält som var självklara fram till början av 80-talet.

Fördelarna med dessa tält är många. Med rätt konstruktion tål de polarstormar och är synnerligen rymliga och bekväma att bo i. Men för en lättpackare ger just stryktåligheten, rymligheten och bekvämligheten en nackdel i form av hög vikt. Och trots smarta (men tunga) ventilationslösningar är faktiskt kondensen ett problem även i ”vanliga” tält.

Vintertält är tunga på sommaren
Det är mycket viktigt att vara medveten om skillnaden i behov mellan sommartält och vintertält. Väder och vindstyrkorär mycket hårdare och brutalare på vinterfjället. Tält som inte håller måttet vintertid kan innebära skillnaden mellan liv och död. Men detta innebär också att den som köper ett vintertält med marginaler och gör turer under barmarkssäsongen bär på flera kilo av något vi aldrig använder.

Diskutera lätt boende

Comments

  1. Ett alternativ om ett vanligt fjälltält känns för tungt är att lämna innertältet hemma och bara ta yttertältet med sig. Då har man ett välfungerande regn och vindskydd för barmark.
    Henrik J,Bromma

    ReplyDelete
  2. Jag väljer Tarp i alla lägen, utom vinter på fjället. Fritt utrymme, ståhöjd, ingen kondens, fri utsikt och mycket låg vikt. Jag använder en komplementsäck (bivy bag) som jag skurit isär längs sömmen. Med ett väl isolerande liggunderlag finns ingen anledning att ha meningslöst tyg under sovsäcken. Det räcker att sätta fast det på ovansidan med några kardborreremsor så har man sparat i alla fall ca 300gram.
    ALLT GOTT!
    Carl E.

    ReplyDelete
  3. Carl E,
    Det låter som om du har skaffat dig ett verkligt lätt och flexibelt system.
    God Jul!

    Jörgen

    ReplyDelete

Post a Comment