De tre stora - Bära

Teori och praktik En av de tyngsta utrustningsdetaljerna för vandraren är ryggsäcken. En pryl som dessutom tenderat att bli allt tyngre och allt större de senaste decennierna. Det finns ingen enskild utrustningsdetalj som man normalt kan spara så mycket vikt på som sin ryggsäck. Det flesta kan enkelt spara flera kilo genom att välja bort onödigt tunga ryggsäckar. Men det finns en del man behöver tänka på för att göra rätt val. Här följer ett utdrag ur Vandra fjäderlätt.
Av Jörgen Johansson

Att bära sin utrustning på ryggen har mångtusenåriga traditioner och utvecklingen har mot den bakgrunden egentligen varit förvånansvärt liten. De träbär-ramar med skinnsäckar som arkeologerna hittar, hur skiljer de sig egentligen från dagens applikationer av rymdteknologi? Nästan inte alls, om man jämför med hur en kärra med fyra hjul utvecklats under samma tidsrymd.

Den stora hemligheten
Den stora hemligheten med en lättare ryggsäck är så enkel att jag missade den i åratal. Hemligheten är: Ju mindre utrustning jag bär, desto lättare kan ryggsäcken vara.

Det borde självklart. Om jag skall bära 40-50 kilo, då vill jag också ha en stor stadig ryggsäck som på ett bra sätt överför en stor del av packningens vikt till höfterna, där det är lättare att bära än med axlarna. Men jag har ingen tanke på att bära så tunga packningar längre.

Sortiment finnes – men sällan hemma i sportbutiken
Via internet kan inte bara amerikanska lättpackare, utan också vi vanliga dödliga, köpa ryggsäckar som väger under 100 gram. Detta är ramlösa, tunna påsar av silikoniserad nylon som hjälper ”super ultra light backpackers” att pressa packningens basvikt under 5 pund (2,3 kilo). Till detta kommer sedan mat för kanske en vecka, samt kläder på kroppen.

Detta är de mest extrema varianterna just nu (2007), och de är knappast alternativ för alla vandrare. Men enligt min mening behöver en lättpackare idag inte välja en ryggsäck som väger över ett kilo.

En lättpackare behöver aldrig, eller nästan aldrig, bära mer än 15-20 kilo, oftast är det betydligt mindre. Själv har jag som lättpackare som mest burit 18 kilo i en hemsydd ryggsäck som bara vägde drygt 500 gram. Då hade jag med mat för en tolvdagars tur i Sarek, utan möjlighet att köpa mat på vägen. Detta gick förvånansvärt bra med en säck som även enligt lättpackarexpertisen borde varit för vek för en så pass tung packning.

Konstruktionsdetaljer att tänka på
För att en ryggsäck skall vara så lätt krävs det att man är väldigt återhållsam med såväl material som med alla tjusiga detaljer som idag överlastar de flesta av marknadens ryggsäckar.

Det är till och med så att själva ramen i ryggsäcken är borta. Ramen är ibland bara ett stycke styv cellplast, ungefär som på dagstursryggsäckar. Ibland är denna cellplast uppstyvad med några tunna glasfiberstavar. Kanske Ibland är ramen inte annat än det egna liggunderlaget, hopvikt eller hoprullat.

Man betalar naturligtvis ett pris för den lägre vikten. Slitstyrkan är sämre. Men man skall inte heller inbilla sig att detta betyder att de faller sönder första dagen på fjället. De här högkvalitativa vävarna är mycket starkare än de verkar, men har naturligtvis sina begränsningar.

Vattentäthet och storlek
Nå, men är de här lätta säckarna vattentäta då? Svaret är enkelt: Nej.
Nå, men är de stora, tunga säckarna i tjock väv vattentäta? Nej, det är de inte heller.

Den absolut enklaste och lättaste lösningen på problemet med läckande ryggsäckar är att strunta i att de läcker. Sina prylar får man skydda från väta på exakt samma sätt som alla vandrare med läckande ryggsäckar tvingats till i decennier. Genom att stoppa enskilda utrustningsdetaljer i separata, vattentäta påsar inne i ryggsäcken. Tänker man efter så tål de flesta utrustningsdetaljer i ryggsäcken väta ganska eller mycket bra.

Det finns ett fåtal utrustningsdetaljer som måste hållas torra till varje pris. Dessa är sovplaggen och klädombytet. Dubbla kraftiga plastpåsar som inte punkteras så lätt är en bra lösning. Bättre är dock de vattentäta så kallade dry bags eller dry sacks som finns.

Storleken på ryggsäcken då – har den någon betydelse? Enligt min erfarenhet klarar man sig bra med en ryggsäck på ca 50 liter för en tur på 5-7 dagar om man är lättpackare. För den som extrembantar packningen räcker även mindre säckar.

Det vore intressant att höra andras erfarenheter av flerdagsturer med ryggsäckar som väger under 1,5 kg.

Diskutera lätta ryggsäckar

4 comments:

Anonymous said...

Hmmm "Dessa är sovplaggen och klädombytet"??? I sann UL-anda så ÄR klädombytet sovplaggen =)

/Öringen

Jörgen Johansson said...

Mm, det blev lite otydligt där. Som du vet så finns det numera en utmärkt bok i ämnet där det hela tydliggörs :-)

Med "sovplagg" menar jag i vid bemärkelse det som vanligen är en "sovsäck". Men för att vara trogen min funktionsanalys i boken så väljer jag att kalla det hela "sovplagg" för att man inte skall glömma bort möjligheter som quilt och elefantfot till dunjacka.

Men i den här kondenserade formen utdraget ur boken, så framgår ju inte detta. Så du har helt rätt, klädombytet är det som man vid behov kan sova i.

Jörgen

Anonymous said...

Att nöja sig med ett medfört nattombyte/förstärkingslager som som torrlager efter plurrning är ingenting nytt för de som är ute och gör mer än går.
Givetvis kräver det en smula diciplin att på morgonkröken ta på sig sitt sen igår svettiga och ännu fuktiga ställ...men det går och efter några veckor kan man t o m vänja sig....
Givetvis hägrar varm dusch och middag på bländvit duk i fjärran...
//seobserver

Jörgen Johansson said...

Det bästa är ju om man kan torka det fuktiga/blöta på kroppen under natten i sovsäcken. Men det beror såklart på hur mycket det är som är blött och hur blött det är. Men har man inte tillgång till eld och det är normalt svenskt fjällklimat så skall man inte räkna med att något torkar annat än på kroppen.

Post a Comment

There was an error in this gadget

All articles