3 för 3 - för lyxboende

Teorik och praktik Även för en lättpackare kan det klassiska tältet vara heligt. Man vill inte avstå det välskyddade och dubbelväggiga boendet. Det är inte alls omöjligt att komma ner i 3 för 3 med ett traditionellt tält i ryggsäcken.
Av Jörgen Johansson

Eftersom 3 för 3 räknas per person gör man såklart den största vinsten om man delar sitt tält med någon. Då kan man ganska lätt komma ner kring, eller under, ett kilo:

Helsport
Ringstind 1/2
1,4/1,6 kg

  • Hilleberg Nallo 2
    1,1 kg/pers
  • Helsport Ringstind 2
    0,8 kg/pers
  • Terra Nova Laser
    0,7 kg/pers
  • Terra Nova Argon
    0,6 kg/pers
(Argon är dock på gränsen till enkelväggigt)

Om man inte vill dela hamnar man i stället på 1–1,5 kg: Hilleberg Akto 1,5 kg, Ringstind 1 väger 1,4 kg och Terra Nova Laser Competition strax under 1 kg.

Terra Nova
Laser Com
petition
940 g

Med ett Akto på 1,5 kg har man 1,5 kg kvar att spendera på sov- och bärfunktionerna. En sovsäck strax under 500 gram, som Western Mountaineering Highlite, kan kompletteras med ett liggunderlag från Jysk på ca 150 g och 180 cm. Vill man ha bättre cellplast finns Gossamer Gear Nightlite med samma vikt, men ca 30 cm kortare). Med ett Z-lite från Thermarest på 440 gram har man bara 500 gram över för ryggsäcken. Gossamer Gear har några ryggsäckar i storlek runt 50 liter som ligger under 500 gram.

Gossamer Gear G4
425 g

Med ett lättare boende än Akto eller ett lättare liggunderlag än Z-lite har man drygt 600 gram kvar för ryggsäcken och då finns det mer att välja på.

Golite Jam2

600 g

Några exempel på ryggsäckar runt 50 liter är Granite Gear Virga och Golite Jam2 som ligger på 600-700 gram.

Diskutera 3 för 3 - för lyxboende

3 för 3 för lyxbärande

Teorik och praktik Vissa vill behålla den vanliga ryggsäcksmodellen med relativt stabil konstruktion, men ändå komma ner i 3 för 3. För er tittar vi på några stabila men ändå lätta ryggsäckar och på vilka möjligheter de ger för att hitta boende- och sovutrustning.
Av Jörgen Johansson

Ryggsäckar på över 2 kg gör det mycket svårt att klara 3 för 3 även om man väljer de lättaste skydden och sovsystemen. Därför börjar vi med att presentera något lättare säckar som ändå är hyfsat ”normala”:

  • Marmot Alpinist 55 l
    1,4 kg, plastplatta + vikt cellplast
  • Haglöfs Matrix 50 l
    1,75 kg, ram av aluminiumrör
  • Haglöfs LIM 45
    1,2 kg, ram av aluminiumrör
  • Bergans Helium 55
    1,1 kg, aluminiumskena
Marmot Alpinist 55
1,4 kg


Går man närmare 2 kg kan man ändå klara 3 för 3, men då blir det en mycket lätt skyddslösning som Gossamer Gear Spinnshelter på runt 300 gram och en lätt dunsäck på runt 500 gram plus liggunderlag under 2oo gram.

Gossamer Gear
Spinnshelter
300 g


Spinnshe
lter är ett av de absolut lättaste skydd som ger täckning runt om ner till marken. Det är alltså ett riktigt lätt tarptält.

Exempel på barmarkssovsäckar kring 500 gram är Marmot Atom, Western Mountaineering Highlite och RAB Quantum Top Bag (saknar dun på undersidan). Som liggunderlag blir man i princip tvungen att välja liggunderlag i cellplast under 200 gram, tex Jysks lätta eller Gossamer Gear Nightlite.

Med en ryggsäck på 1,4 kg och ett sovsystem på 750 gram kan man välja något tyngre skydd. Tarptent Contrail är ett alternativ som väger runt 650 gram, beroende på om man väljer med eller utan golv.

Terra Nova
Argon 900
1,3 kg


Är man två personer har man utrymme för att dela på ett lätt tält och ändå klara 3 för 3. Terra Nova Argon 900 (halvtält) eller Laser samt Helsport Ringstind är alternativ. Det går förmodligen att klämma in ett Terra Nova Laser Competition också. Även om man landar på 3,1 för 3 så har man lagt grunden för ett mycket lättare vandringsliv.

Diskutera 3 för 3

Getout tar Granite Gear till Sverige!

Prylspan Vi kan nu avslöja att Getout.se kommer att vara först i Sverige med att ha Granite Gear i sortimentet.
Martin Nordesjö

Precis lagom till att en annan har beställt en Vapor Trail från USA visar det sig att Fjäderlätts och andra kloka vandrares tjatande har gett resultat. För lättpackande konsumenter är främst Virga och Airline-packpåsar intressant i det som kommer till Sverige, men även normalviktiga vandrare och hundägare kommer hitta utrustning...

Getout | Granite Gear

De tre stora – Skydd eller att sova torrt med lätta prylar

Teori och praktik När vi sover behöver vi skydd mot väta och vind. Skyddet är en av de tre tunga komponenterna i packningen. Instinktivt tänker de flesta på fjälltält, men för barmark finns både lättare och billigare lösningar som dessutom är mer komfortabla.
Av Jörgen Johansson

Nederbörden är det största hotet mot en god nattvila eftersom blöta sovplagg förlorar sin isolerande förmåga. Kombinationen regn och vind kan vara livsfarlig, och eftersom de ofta gör sällskap finns ett klart behov av det man med ett samlingsnamn kallar skydd. För att inte fokusera på lösningar för tidigt utan istället kunna tänka fritt i vår funktionsanalys så bör vi ställa frågan: Vad är skyddets huvudfunktion?

Svar: Torrhålla liggande.

Om det regnar skall skyddet alltså hålla dig, liggande i ditt sovsystem, torr. En vanlig stödfunktion är att skyddet också torrhåller övrig utrustning du har med dig, men det är inget måste. En annan trevlig stödfunktion är inseksskydd, men inte heller den måste integreras i skyddet utan kan lösas på annat sätt. Naturligtvis måste konstruktionen dessutom vara så stark att skyddet inte slutar skydda i de vindstyrkor man kan förvänta.

Sovsäcksöverdrag inte automatiskt lättast
Även om man spontant tycker att vattentäta sovsäcksöverdrag (bivacksäckar, bivy bags och allt vad de kallas) är lättaste lösningen på ”torrhålla liggande” så är det inte säkert så.

Black Diamond Bipod Bivy

I huvudsak finns två varianter av sovsäcksöverdrag. Den ena, ”allt-i-ett-säcken”, är gjord av mextex med tejpade sömmar och ska på egen hand klara skyfall. Den andra, ”komplement-säcken”, används i kombination med andra skydd. Den är gjorda av vindtäta material som ändå ger ett visst fuktskydd, men är alltså inte vattentät.

En regnsäker ”allt-i-ett-säck”får en del svagheter. Precis som sovsäckar i mextex är de sällan bra på att ventilera bort kroppsfukten. För att minska kondenskänsligheten och dessutom ge lite rörelsefrihet sväller de ofta till små tält. Då har man ett skydd som också väger som små tält, men saknar de riktiga tältens fördelar, till exempel ett skyddat utrymme för att laga mat eller klä sig i. Min uppfattning är att allt-i-ett-sorten är för tunga och opraktiska för att vara ett alternativ för lättpackaren.

Ajunglak Grevling

Däremot är ”komplement-säckarna” som väger 200–300 gram mycket lämpliga för lättpackaren. De har ofta vattentät botten och en vindtätt, ventilerande och vattenbeständigt översida. De är avsedda att vara ett komplement till exempelvis tält, tarp eller snöbivack. Tillsammans med riktigt små tarps, som ponchos eller liknande, fungerar de mycket bra som förstärkning.

Ofta är båda överdragstyperna försedda med ett insektsnät som kan vara nödvändigt om man använder en tarp. Men insektsnätet kan också vara separat och bara omsluta ansiktet när man ligger i sovsäcken.

Tarp är trevligare än du tror
En tarp definieras enklast genom att säga att de endast erbjuder tak, till skillnad från tält som skyddar från alla håll. Under barmarkssäsongen behöver man inte alltid totalt skydd.

Bozeman Mountain Works Nano

Den enklaste tarpen är ett rektangulärt tygstycke som man spänner över sig när man sover, vilar eller lagar mat. Tarpen är lätt, välventilerad och billig. Dessutom gör den att man sover nära naturen, vilket många uppskattar väldigt mycket. De främsta nackdelarna är att man ofta inte är lika väl skyddad mot vind, regn och insekter som i ett tält, men det kan enkelt hanteras med en lätt komplemet-säck utan att tarpens fördelar går förlorade.

Tarpen skyddar mot det mesta i regnväg och ger utmärkt ventilation och minimala kondensproblem. Vid hårdare blåst ser en tunn och välventilerand bivacksäck till att sovsäcken trots inte blir blöt av invirvlande snö eller regn. I riktigt hårt väder spänns tarpen med mycket låg profil och nära marken så att den tål mycket hård vind och håller nederbörden ute.

Den absolut lättaste skyddslösningen för närvarande är att använda en stor poncho som regnplagg under dagtid och som tak när man sover. Utanpå sovplagget behöver man då också en lätt bivacksäck, eftersom ponchon är en minimal tarp som vid ilsket väder släpper in regn och snö från sidorna. Ponchon väger knappt 200 gram och bivacksäcken ungefär lika mycket.

Var inte rädd för att prova tarp. Det kan vara mentalt svårt att släppa tältet, men jag tycker faktiskt att tarpen är både behagligare och trevligare att bo i. Främsta fördelarna är flexibiliteten i olika väder och att kondensproblemen blir mycket mindre.

Tarptält ger det bästa från två världar
Ett ”tarptält” är en korsbefruktning mellan en tarp och ett vanligt tält, utan vanligt innertält och ofta utan golv, men med rejäla ventilationsmöjligheter runtom. Ofta har de ett heltäckande insektsnät som fungerar som ett slags innertält och ventilationsmöjligheterna går att begränsa, så att de närmar sig tältets väderskydd.

Tarptent Contrail

Kanske ger denna typ av lösning det bästa av båda världarna; framförallt för den som är tveksam till att överge hela komforten hos traditionella tält, men ändå vill ha en lättare lösning. Tarptält väger som regel mellan 600–1200 gram för 1–3 personer.

Enkelvävstält är tåliga men svårventilerade

Black Diamond Firstlight

Till skillnad från tarptält har enkelvävstält heltäckande golv och
väggar, vilket ger betydligt större kondensproblem. Detta försöker man ibland lösa med en väv som ”andas”, typ mextex. Enkelvävstälten fungerar även på vintern och tål ofta busväder. Men de kanske inte är något för den vanlige vandraren under barmarksturer.

Det gamla hederliga fjälltältet då?
Det traditionella skandinaviska tältet är sedan decennier ett dubbelväggigt tält. Tunnel- och kupoltälten dominerar idag och många verkar numera inte tro att man klarar sig på fjället i den typen av ryggåstält som var självklara fram till början av 80-talet.

Fördelarna med dessa tält är många. Med rätt konstruktion tål de polarstormar och är synnerligen rymliga och bekväma att bo i. Men för en lättpackare ger just stryktåligheten, rymligheten och bekvämligheten en nackdel i form av hög vikt. Och trots smarta (men tunga) ventilationslösningar är faktiskt kondensen ett problem även i ”vanliga” tält.

Vintertält är tunga på sommaren
Det är mycket viktigt att vara medveten om skillnaden i behov mellan sommartält och vintertält. Väder och vindstyrkorär mycket hårdare och brutalare på vinterfjället. Tält som inte håller måttet vintertid kan innebära skillnaden mellan liv och död. Men detta innebär också att den som köper ett vintertält med marginaler och gör turer under barmarkssäsongen bär på flera kilo av något vi aldrig använder.

Diskutera lätt boende

Mer prylspaning från Fair Enough

Prylspaning Det blev mycket ryggsäckar på Fair Enough, men vi tittade också på några andra lätta produkter. En av dem slog oss med överraskning och är riktigt, riktigt lätt.
Jörgen Johansson

Vattenflaskor
Vanliga PET-flaskor känns oslagbara när det gäller kombinationen av pris och vikt. Många vattenflaskor man kan köpa är inte bara dyra, de är tunga också. Min 1,5 liters flaska som en gång innehöll julmust har hängt med i flera säsonger nu. Hopknycklad och utplattad och skrapig håller den fortfarande. Den väger drygt 50 g.

Bild: Platypus 1-litre bottle

En kompakt konkurrent är dock de lätta Platypus-flaskorna, som blir små i packningen och som viktmässigt klår till och med min PET-flaska rejält. Den avbildade 1-litersvarianten väger bara 23 gram.

Sovsäck
Tjejen som provlåg Western Mountaineerings Ultralite Super köpte den nog också. Den här säcken är alltså klassad för -7 grader av WM, som har rykte om sig att inte lämna glädjesiffror. I den största varianten, 200 cm, väger den här säcken endast 765 gram, vilket i mitt tycke gör den till en perfekt höstsäck.

Bild: Western Mountaineering Ultralite Super

Den Marmot Hydrogen jag själv har väger 685 gram och är klassad för -1 grader. Viktskillnaden är nästan försumbar. Ultralite känns så nära en allroundsäck för barmark som man kan komma, åtminstone för den som är lite frusen och inte desperat vill spara ytterligare några hundra gram.

Dunsäckar från renommerade tillverkare som WM med flera håller 10-15 år för normal användning och det finns få friluftsprodukter som på det sättet är bättre investeringar.

Liggunderlag
Här är produkten vars vikt tog oss med storm. Benig som jag är vill jag ligga mjukt för att sova gott och njuta av mina vandringar. Självuppblåsande underlag av det slag som Thermarest en gång introducerade är därför en viktig, men alltför tung del av min packning.

Bild: Insulmat Über Lite

Eftersom jag bara behöver den extra vadderingen under höfter och axlar så har jag i många år använt ett 3/4 långt (120 cm) Thermarest. Men även detta väger 600 gram och jag kompletterar dessutom med ett 180 cm cellplastunderlag. När jag därför fick se InsulMat Über Lite och hörde vikten blev jag mycket intresserad.

Det här liggunderlaget är självuppblåsande i en märklig timglasform som syftar till att man skall ha det mjukt just där man behöver det. Och det väger 250 gram. Det finns bara ett liggunderlag av självuppblåsarmodellen som kan konkurrera, Bozeman Mountain Works Torso Lite. Det är något tyngre genom att det inte har timglasformen.

När Martin och jag provlåg Über Lite kunde vi dock konstatera att för gossar på 191–193 cm så är det på gränsen att vi får in axel och höftkula på det vadderade området. Så för den som är i vår längd eller längre rekommenderar vi en provliggning innan köp.

Klarar man sig med cellplastunderlägg så finns det lättare produkter på marknaden, men bland självuppblåsarna är Über Lite det lättaste i Sverige just nu. Och dessutom hör liggunderlagt till de 3 stora och innebär att man sparar hekton och inte bara gram.

Vilket kök är egentligen lättast?

Teori & Praktik Frågan kan låta enkel, men det är inte så enkelt som att ta det lättaste köket. Ett kök kräver nämligen bränsle, och kökets verkningsgrad påverkar bränsleåtgången.
Av Peter Nermander

Ett kök som är lättast kanske alltså inte innebär den lättaste totallösningen eftersom man måste bära med sig mer bränsle. Bland lättviktskök finns det i princip tre varianter:
  • Gasbrännare som skruvas direkt på flaskan
  • Torrbränsle (Esbitkök)
  • Hembyggda spritbrännare
Sgt Rock har jämfört Pocket Rocket (monteras på gasflaska), Cat Stove och Pepsi Stove (två hemgjorda sprikök) Han har också jämfört totalvikten för flera olika kök under en 14-dagars vandring.

Olika konstuktion ger olika fördelar
Bortsett från vikten så har de olika typerna av kök olika fördelar och nackdelar.

Bild: Optimus Crux

Gasköket är lätt att tända och reglera och bara att släcka när man har lagat klart maten. Dock är vikten på själva köket ganska stor.

Bild: Esbitkök

Esbitkök väger nästan ingenting eftersom det inte behövs nån brännare, det går bra att ”fylla på” bränsle under drift, men det går inte lika lätt att reglera lågan eller släcka när man inte behöver lågan längre (det går att släcka men kan vara svårt).

Bild: Pepsi stove

De hembyggda spritbrännarna finns i så många olika konstruktioner att det är svårt att säga något generellt om dem. En del kräver förvärmning, en del har möjlighet till sparlåga, vikterna varierar ganska bra. Många konstruktioner skryter med kort koktid, men för en lättpackare så är egentligen verkningsgraden mer intressant. Vad gör det om det tar åtta minuter istället för fyra att koka upp en liter vatten om det ändå går åt mindre bränsle?

Trangia inspirerade lättare kök
Börjar man jämföra kökens verkningsgrad kan man upptäcka intressanta fenomen. Aaron Rosenbloom jämförde olika spritbrännare och upptäckte att Trangias brännare, trots sin stora vikt, faktiskt hade en mycket bättre verkningsgrad än de läskburksbrännare han testade.

Bild: Photon Stove

Hans slutsats var att det var materialet, mässingslegering, som var lösningen. Juvelerare som han är tog han en läskburkskonstruktion (Don Johnstons Photon Stove) och byggde den i tunn mässingsplåt. Brasslite-köken blev snabbt väldigt populära bland amerikanska ultralättpackare.

Men Aaron testade vidare, eftersom den trycksatta lösningen med förvarning är ganska bökig. Han upptäckte då att den brännare som kallas Cat Stove (för att den byggs av kattmatsburkar) hade bättre verkningsgrad än hans Brasslite-brännare. Han hade ju baserat sin konstruktion på Photon Stove som inte skryter med bra verkningsgrad utan med hög effekt.

Bild: Brasslite Turbo II

Lite efterforskningar gav vid handen att anledningen är att i Cat Stove så strömmar gaserna från brännaren linjärt, själva förbränningen sker inte förrän gaserna börjar brinna på grund av turbulensen som uppstår när de träffar grytan. Spriten brinner alltså inte i brännaren utan snarare under grytan. I Photon Stove uppstår turbulensen, och därmed blandningen med luft, precis vid brännarhålen och värmen hamnar alltså närmare brännaren än grytan. Aaron tog då fram sin Turbo-serie av Brasslite-brännare.

Oburet bränsle är lättast
Det finns också en typ av kök där bränslet inte väger något alls. Kök som eldas med ved. Nu pratar vi inte om att bara ha en vanlig eld, då skulle det inte kunna kallas för kök. Det handlar om konstruktioner som är gjorda för att på ett effektivt sätt förbränna ved. Jag tänkte nämna två varianter, Sierra Zip Ztove och Ray Garlintons Woodgas Stove.

Bild: Sierra Zip Ztove

Sierra Zip Ztove
är en kommersiell produkt som har en brännarkopp med tre väggar och en fläkt. Fläkten forcerar luften mellan väggarna som gör att den förvärms (och detta fungerar samtidigt som en isolering av brännarkoppen för att minska värmeförlusterna) och hjälper till att öka effekten.

Bild: Wood Gas Stove

Wood Gas Stove bygger på gengasprincipen, det är alltså inte själva trät som brinner utan gas som bildas från det på grund av värmen. Samma lösning används även av biståndsorganisationer för att effektivare kunna utnyttja bränslet i U-länder där man har problem med brist på trä.

Det är dock tveksamt om en sån brännare fungerar i svenskt klimat då det är väldigt viktigt att förgasningskammarens temperatur kan hållas tillräckligt hög. Ray Garlington gör det genom dubbla väggar (ungefär som i Sierra Zip Ztove) men större brännare med samma princip använder tegelrör eller liknande för att få tillräckligt bra isolering.

Läskburken en bra kompromiss
Så, vilket kök ska man då använda? Själv har jag inte köpt något Brasslite eftersom jag sällan är ute så länge att bränslevikten märks. Min första brännare var dock en Photon Stove och den har hamnat på hyllan för länge sen. Jag kör idag med en Pepsi Stove. Jag tycker att den är en bra kompromiss mellan enkel att bygga, vettig funktion och tillräckligt lätt.

Läs mer:
Sgt Rock: 3 kök i test, Totalviktstest | Photon Stove | Cat Stove | Brasslite | Sierra Zip Ztove | Garlingtons Woodgas Stove | Pepsi Stove

Diskutera lätta kök

Prylspaning på ryggsäckar - Fair Enough

Prylspaning På Fair Enough fick Martin och jag möjlighet att skärskåda ett antal ryggsäckar som tillhör de lättare på marknaden. Vi har ju länge hävdat att den svenska marknaden är dåligt försedd med lätta ryggsäckar. Fick vi revidera denna uppfattning? Här följer några snabba intryck.
Av Jörgen Johansson

Haglöfs LIM 45
En säck som vi har fått omvärdera eftersom kalenderbitaren Martin hade konstaterat att innervolymen 45 l är samma som för ULA Catalyst som skryter med 75 liter och en vikt på 1,2 kg. Båda har innervolymen 45 liter, resten är ytterfickor! Dessa två säckar var plötsligt jämförbara!

LIM 45 med sina 1220 gram var klart intressant. Vi provpackade med ca 12 kilo och den kändes skön, med bra rörlighet i avbärarbältet. Janne Corax testade också (se bilden). Det här är en väldigt lång och djup säck, vilket borde ge goda bäregenskaper. Ytterfickorna är måttliga, men man får ner ett Tarptent i bakre ytterfickan och t ex regnställ och flaska i de övriga.

ULA-säcken har antagligen rymligare ytterfickor, men vi har ju inte haft nöjet att träffa den säcken. Själv gillar jag stora och påsiga ytterfickor av nät, som visat sig tåligare än man kan tro, men misstänker att de är svårsålda eftersom de inte ser så kompakta och snygga ut i butik.

Något att tänka på när det gäller LIM-säcken är att den insydda ramen, som består av tunna aluminiumrör, kan skava på vissa ryggar. Dessutom visade sig axelremmarna, som hänger ihop i nacken, kunna skava på halsen på grabbar med kraftigare halsar och nackar än Martin och jag har. Prova före köp. Helt klart en av de lättaste säckarna som finns på den svenska marknaden och en positiv överraskning. Men liksom de övriga säckarna lite i tyngsta laget om man vill klara 3 för 3. Enligt min mening behöver en 50-60-literssäck lämplig för en veckotur med lättpackning inte väga mer än runt 600 gram.

Haglöfs Matrix 50
Också en "traditionell" säck som gjorts lätt, med liknande bärsystem som LIM 45. Finns i flera storlekar. Något för den som har extrautrustning och även kan snegla på Marmot Alpinist. Matrix 50 väger 1750 gram och är därmed den klart tyngre av de två. Den känns egentligen inte som en lättpackarsäck men visar att ryggsäckar inte behöver väga 3-4 kg.

Bergans Helium
Det här var kanske den trevligaste av de säckar vi tittade på. Det var också den lättaste (1,1 kg enligt tillverkaren). Säcken känns gedigen och trevlig på många sätt. Även här finns möjligheter att skala bort en del gram eller hekton. Tyvärr är den för kort för oss kring 190 cm. Lite tveksamma kände vi oss till om nyttan överstiger vikten för det blixtlås som löper längs hela säcken. Något som kan vara mer motiverat på större säckar och i sammanhang där man har väldigt många prylar med sig. Men det har ju inte lättpackaren.

Marmot Alpinist
Vi tittade på 85-litersvarianten (på 1,6 kg) som naturligtvis är för stor för lättpackaren, men kan vara något för den som vill ha en lätt säck som klarar lite större lass. Kanske för att man bär med sig extrautrustning som kameraprylar, klätterutrustning eller barnprylar. Annars är 55-litersvarianten med sina 1,4 kg det som ligger närmast de lättaste säckarna på den svenska marknaden idag.

Alpinisten har ett hopvikbart liggunderlag som ryggplatta. Man får alltså detta på köpet, men framförallt är det intressant att se en ledande tillverkare med en större ryggsäck ta upp en idé som använts för mindre lättpackningssäckar i många år.

Vill man spara vikt så kan man enkelt koppla bort locket och fickan där och lämna den hemma. Säcken går att stänga utan denna. Förmodligen sparar man några hekto på det. Trots detta en säck som är för tung för lättpackaren, om man inte har specialbehov. Den här säcken imponerade ändå på mig genom att bara väga 1,4 kg. 1,6 kg för den som behöver en 85-literssäck är suveränt. Man undrar vad Marmot kan åstadkomma när de väljer att göra en "ultralätt" säck (vilket är vad Haglöfs kallar LIM 45).

Diskutera dessa ryggsäckar i forumet

ULA börjar tillverka Arctic 1000-säcken!

Prylspan ULA konstruerade en specialsäck åt Ryan Jordans Arctic 1000-expedition. Nu kommer en vidareutvecklad variant säljas av Backpacking Light.
Av Martin Nordesjö

Säcken ligger trevligt nära min egen tanke om en lös, vattentät packsäck som spänns fast på ett bärsystem.

Trycket har varit stort på ULA-Brian att börja tillverka, och nu kommer den alltså att erbjudas BPL:s medlemmar för 300 dollar.
Säcken säljs med 50 eller 65 liters packpåse. Ramen väger 740 g, aluminiumlattor 120 g, packpåse 50/65 L väger 275 g/295 g.
Alltså totalt mellan 1 kg och 1,3 kg beroende på konfiguration. Med aluminiumlattor ska säcken klara över 18 kg.

(Den högra bilden visar den ursprungliga konstruktionen)

Foton: Backpackinglight, Ryan Jordan

3 för 3 – Radikal viktminskning

Teori och praktik Vi lanserar här en utmaning eller en hjälpande hand, välj det som passar. Men vi tror att detta kan bli kvantsprånget för många när det gäller att minska sin totala packvikt. Det bygger på att man väntar med att sila myggen tills man är klar med att banta kamelerna. Och kamelerna är ju de tre stora: skydda, sova och bära. 3 för 3 betyder helt enkelt att sätta tre kilo som maximal sammantagen vikt för de tre stora. När detta är klart kan man gå på övriga prylar och eventuellt så småningom även fila på tandborstskaften.
Av Jörgen Johansson

3 för 3 är såklart inget absolut krav för att banta packningen, men det är en enkel tumregel för vad man kan sikta på för att kunna ta det stora klivet. Genom att jobba med de tre stora tillsammans får man också ett litet utrymme för kompromisser. Det viktiga är inte att den enskilda utrustningsdetaljen är lätt, utan att de är lätta tillsammans. Man kan behålla sitt rejäla tält eller sin syntetsovsäck om man vill, men man måste då vara desto striktare när det gäller vikten de övriga stora viktposterna.

Några definitioner: När vi pratar om Bära så menar vi alltså ryggsäcken/bärsystemet. När vi pratar Sova menar vi sovsäck/sovplagg och liggunderlag. När vi menar Skydd så menar vi det tält eller den tarp man använder.

Så här ser mitt eget läge ut för närvarande (våren 2007). Sommarsäsongen kommer förmodligen att innebära vissa förändringar till det lättare.

Bära: Hemsydd ryggsäck på 225 gram plus "avbärarbälte"/midjeväska på 150 gram. Summa: 375 gram.

Sova: Hemsydd quilt på 600 gram plus Jysk cellplastunderlägg på 145 gram plus Thermrest 3/4 och 5 cm tjockt på 600 gram. Summa: ca 1350 gram.

Skydd: Hemsytt tarptent på 510 gram plus hemsytt innertält/myggskydd på 210 gram plus linor och pinnar ca 100 gram. Summa 820 gram. (notera att jag inte räknar med vandringstavarna som också är tältstänger).

Mina tre stora väger alltså tillsammans ca 2,5 kg. Notera att det är Sova som är det tyngsta och framförallt liggunderlagen som jag vill ha för att sova gott. Man måste tänka på komforten även om man är lättpackare. Man är ju faktiskt ute för att njuta...

Fler 3 för 3-tips | Diskutera 3 för 3 i forumet

Lyckad Fair Enough med prylspan och mingel

Mässa Nu har vi kommit tillbaka från en synnerligen lyckad tur till Bodafors.
Av Martin Nordesjö

Jörgen åkte ner för att hålla ett par föredrag och pusha för boken. Min plan var att klämma på prylar och prata lättpackning med branchmänniskor.

Att Sveriges friluftsbransch är som en liten familj blev verkligen tydligt. De flesta känner varandra och även om (eller särskilt då?) man har konkurrerande produkter är man de goaste vänner. Så att få slänga sig in i den samlingen och prata lätta prylar var rena julafton.

Vädret av strålande, en och annan Fjäderlätt- och Utsidan-kompis dök upp och prylspanandet gav en del aha-upplevelser.

Prylrapport kommer!

De tre stora - Bära

Teori och praktik En av de tyngsta utrustningsdetaljerna för vandraren är ryggsäcken. En pryl som dessutom tenderat att bli allt tyngre och allt större de senaste decennierna. Det finns ingen enskild utrustningsdetalj som man normalt kan spara så mycket vikt på som sin ryggsäck. Det flesta kan enkelt spara flera kilo genom att välja bort onödigt tunga ryggsäckar. Men det finns en del man behöver tänka på för att göra rätt val. Här följer ett utdrag ur Vandra fjäderlätt.
Av Jörgen Johansson

Att bära sin utrustning på ryggen har mångtusenåriga traditioner och utvecklingen har mot den bakgrunden egentligen varit förvånansvärt liten. De träbär-ramar med skinnsäckar som arkeologerna hittar, hur skiljer de sig egentligen från dagens applikationer av rymdteknologi? Nästan inte alls, om man jämför med hur en kärra med fyra hjul utvecklats under samma tidsrymd.

Den stora hemligheten
Den stora hemligheten med en lättare ryggsäck är så enkel att jag missade den i åratal. Hemligheten är: Ju mindre utrustning jag bär, desto lättare kan ryggsäcken vara.

Det borde självklart. Om jag skall bära 40-50 kilo, då vill jag också ha en stor stadig ryggsäck som på ett bra sätt överför en stor del av packningens vikt till höfterna, där det är lättare att bära än med axlarna. Men jag har ingen tanke på att bära så tunga packningar längre.

Sortiment finnes – men sällan hemma i sportbutiken
Via internet kan inte bara amerikanska lättpackare, utan också vi vanliga dödliga, köpa ryggsäckar som väger under 100 gram. Detta är ramlösa, tunna påsar av silikoniserad nylon som hjälper ”super ultra light backpackers” att pressa packningens basvikt under 5 pund (2,3 kilo). Till detta kommer sedan mat för kanske en vecka, samt kläder på kroppen.

Detta är de mest extrema varianterna just nu (2007), och de är knappast alternativ för alla vandrare. Men enligt min mening behöver en lättpackare idag inte välja en ryggsäck som väger över ett kilo.

En lättpackare behöver aldrig, eller nästan aldrig, bära mer än 15-20 kilo, oftast är det betydligt mindre. Själv har jag som lättpackare som mest burit 18 kilo i en hemsydd ryggsäck som bara vägde drygt 500 gram. Då hade jag med mat för en tolvdagars tur i Sarek, utan möjlighet att köpa mat på vägen. Detta gick förvånansvärt bra med en säck som även enligt lättpackarexpertisen borde varit för vek för en så pass tung packning.

Konstruktionsdetaljer att tänka på
För att en ryggsäck skall vara så lätt krävs det att man är väldigt återhållsam med såväl material som med alla tjusiga detaljer som idag överlastar de flesta av marknadens ryggsäckar.

Det är till och med så att själva ramen i ryggsäcken är borta. Ramen är ibland bara ett stycke styv cellplast, ungefär som på dagstursryggsäckar. Ibland är denna cellplast uppstyvad med några tunna glasfiberstavar. Kanske Ibland är ramen inte annat än det egna liggunderlaget, hopvikt eller hoprullat.

Man betalar naturligtvis ett pris för den lägre vikten. Slitstyrkan är sämre. Men man skall inte heller inbilla sig att detta betyder att de faller sönder första dagen på fjället. De här högkvalitativa vävarna är mycket starkare än de verkar, men har naturligtvis sina begränsningar.

Vattentäthet och storlek
Nå, men är de här lätta säckarna vattentäta då? Svaret är enkelt: Nej.
Nå, men är de stora, tunga säckarna i tjock väv vattentäta? Nej, det är de inte heller.

Den absolut enklaste och lättaste lösningen på problemet med läckande ryggsäckar är att strunta i att de läcker. Sina prylar får man skydda från väta på exakt samma sätt som alla vandrare med läckande ryggsäckar tvingats till i decennier. Genom att stoppa enskilda utrustningsdetaljer i separata, vattentäta påsar inne i ryggsäcken. Tänker man efter så tål de flesta utrustningsdetaljer i ryggsäcken väta ganska eller mycket bra.

Det finns ett fåtal utrustningsdetaljer som måste hållas torra till varje pris. Dessa är sovplaggen och klädombytet. Dubbla kraftiga plastpåsar som inte punkteras så lätt är en bra lösning. Bättre är dock de vattentäta så kallade dry bags eller dry sacks som finns.

Storleken på ryggsäcken då – har den någon betydelse? Enligt min erfarenhet klarar man sig bra med en ryggsäck på ca 50 liter för en tur på 5-7 dagar om man är lättpackare. För den som extrembantar packningen räcker även mindre säckar.

Det vore intressant att höra andras erfarenheter av flerdagsturer med ryggsäckar som väger under 1,5 kg.

Diskutera lätta ryggsäckar

Ses vi på prylmässan i Bodafors 4-6 maj?

Nu närmar sig helgens mässa hos GetOut i småländska Bodafors med stormsteg. Martin och jag är där för att föreläsa och klämma på prylar. Kom dit du också. Av Jörgen Johansson

Det är ett späckat program i de småländska skogarna, med många spännande leverantörer och erfarna utemänniskor på plats. Klicka på bannern om Fair Enough här till höger och kolla in programmet. Hoppas att vi ses där för att prata om och klämma på lätt och tung utrustning och tipsa varandra om nya produkter.

Funktionalitet eller märke?

Teori och praktik Vad är bäst, märkesprodukten för x tusen kronor eller icke-märkesprodukten för x hundra kronor? Frågan som många ställt sig har inget entydigt svar, för då skulle den ju inte återkomma regelbundet. Men ett redskap för att hantera bedömningen av olika friluftsprodukter kallas funktionsanalys. Egentligen är det samma metod som de som skapar produkterna använder. Den går även att använda för att som konsument kunna köpa rätt produkt till rätt pris. Här ett utdrag ur boken Vandra fjäderlätt som hjälper dig att bli bättre på detta.
Av Jörgen Johansson

Funktionsanalys för konsumenter
För att själv kunna göra den här analysen krävs faktiskt ingen doktorsgrad från någon teknisk högskola, utan bara förmågan att komma ihåg tre saker:
  • Huvudfunktion
    Den funktion produkten i första hand är avsedd för. Det som ger den ett existensberättigande. Tas huvudfunktionen bort är det inte samma produkt längre. En läckande regnjacka är ingen regnjacka.
  • Underfunktion
    Funktioner som understödjer huvudfunktionen. Tas en underfunktion bort kan inte huvudfunktionen uppfyllas. Kan man inte stänga regnjackan kan den inte skydda kroppen mot regn. Kan den inte öppnas kan man inte ta på sig den.
  • Stödfunktion
    Funktioner som underlättar användandet av produkten eller höjer attraktionsvärdet hos den utan att vara nödvändiga för huvudfunktionen. (En regnjacka som ventilerar bort en del svett är en mer attraktiv regnjacka, en regnjacka som är snygg är en mer attraktiv regnjacka osv).
Vid produktutveckling måste man lösa rätt problem för att kunna koka ner funktionerna till bra lösningar. Då brukar man försöka uttrycka funktionerna med två ord - ett verb och ett substantiv. Om vi fortsätter med exemplet med regnjackan:
  • Huvudfunktion: Torrhålla överkropp (vattentätt)
  • Underfunktion: Möjliggöra på-/avtagande (knappar, blixtlås, vid hals etc)
  • Stödfunktioner: Transportera svett, torrhålla huvud, underlätta förflyttning etc
I praktiken tycker jag att det är så att underfunktionerna och huvudfunktionerna är nästan oupplösligt förenade. De är nödvändiga. Stödfunktionerna däremot är inte nödvändiga. Hur viktiga de är beror helt på hur viktiga jag anser att de är för just mig. Och för en lättpackare så finns det en stödfunktion som man tycker är viktigare än allt annat. Att produkten väger lite. För att få en lätt produkt är man villig att kompromissa bort nästan allt utom huvudfunktionen.

Stödfunktionerna är pudelns kärna
Som jag varit inne på så tenderar antalet stödfunktioner att öka kraftigt på en mogen marknad, när huvudfunktionen och tillhörande underfunktioner är uppfyllda. När tillverkarna väl säkerställt att regnjackan verkligen är regntät så är det stödfunktionerna som gäller för att vinna köparens gunst. Det är då de fräcka färgerna, coola skärningarna (vartannat år baggy look, vartannat år kroppsnära) och andra stödfunktioner som blir det som avgör tillverkarnas börskurser.

Som lättpackare är det därmed hela tiden stödfunktionerna vi måste granska kritiskt. Och vi måste väga dem emot varandra. Den stora skillnaden på en lättpackare och en traditionell vandrare är att lättpackaren ger en väldigt stor vikt (!) åt stödfunktionen ”underlätta förflyttning”. För ju lättare en produkt är, desto lättare är den att bära med sig. Så för lättpackaren väger en låg vikt så att säga mycket tyngre än för traditionalisten.

Det grundläggande knepet är alltså: Tänk i huvudfunktion för varje problem eller produkt. När man väl har konstaterat vad som är huvudfunktionen så blir det lätt att se vad som är stödfunktioner. Och då blir det mycket lättare att bedöma om stödfunktionerna är värda sin vikt. En stödfunktion som jag har liten nytta av men som väger mycket kan jag väl rimligen klara mig utan? Dessutom tenderar sådana stödfunktioner ofta att kosta ganska mycket. Så en lättpackare klarar sig ofta med billigare prylar än traditionalisten.

Vikta stödfunktionerna
Det börjar nu stå klart att man behöver bedöma hur stor vikt eller betydelse man skall ge varje stödfunktion. Lättpackaren värderar låg vikt som nödvändig och sätter hårda gränsvärden för den. Skall man kunna välja lätta och bra grejor till vandringen måste man koncentrera sig på huvudfunktionen och vikten. Är den regntät och vad väger den? Finns det något lättare som också är regntätt? Vilka stödfunktioner går jag då miste om? Vad är det värsta som kan hända om jag inte har stödfunktionen? Kan jag leva med det?

Naturligtvis är en stödfunktion som ger väldigt mycket nytta och komfort och bara väger tio gram mycket lättare att acceptera än en stödfunktion som väger 100 gram med marginell nytta. Man måste bara vara på sin vakt så att man inte sväljer tio stödfunktioner som väger tio gram vardera, vilket är lätt gjort.

Numera prioriterar jag nästan alltid vikten framför alla andra stödfunktioner. Tidigare prioriterade jag inte vikten något nämnvärt. Om regnjackan jag ville ha vägde 200 gram mer än genomsnittsprodukten så struntade jag i det. Att den vägde 400 gram mer än marknadens lättaste regnjacka visste jag inte ens. 200 gram mer eller mindre spelade ju ingen roll. Problemet var att jag inte insåg att jag tillämpade samma resonemang på 20-30 utrustningsdetaljer och därmed fick en packning som vägde tio kilo mer än vad den behövde göra.
Observera att det här resonemanget förutsätter att huvudfunktionen är uppfylld av båda produkterna. En regnjacka som läcker är helt enkelt ingen regnjacka.

Diskutera funktionsanalys i forumet

Everest Classic 60 inköpt och vägd

Uppföljning Nu har jag införskaffat en Classic 60. Den är lite tyngre än den angivna vikten.
Av Martin Nordesjö

Jag köpte säcken för att ha som billig och enkel grund för ryggsäcksbygge. Kvaliten verkar helt ok (YKK, Woo-jin osv) och kan passa min rygglängd. Hade jag varit kortare hade jag nog köpt en ännu enklare säck med fast bärsystem.

Hur som helst väger säcken 2080 gram på min våg. Ett halvt hekto mer än lappen säger och tre hekto mer än Stadiums webbplats säger.

Stadiums viktangivelser | Om säcken | Ryggsäcksbygge del 1 | Del 2

Current articles

All articles