Hur mycket tyngre är det att bära något på fötterna än att bära det på ryggen?

Teori-Praktik I min bok Vandra Fjäderlätt (2007) skrev jag att det är fem gånger så energikrävande att bära något på fötterna som att bära något på ryggen. Få saker verkar uppröra mer. Så därför följer här en redovisning av vad som ligger bakom denna min slutsats. Rätt eller fel, döm själv.
Av Jörgen Johansson
Här följer ett utdrag ur min bok för att tydliggöra vad det är jag hävdar (s. 115):

Mindre välbekant, men intuitivt för de flesta, är väl betydelsen av vikten på det man bär på fötterna. Beroende på vissa biomekaniska funktioner hos kroppen och fötterna så kräver det mer arbete av kroppen att lyfta och flytta något som man har på fötterna jämfört med om man bär samma vikt på ryggen. Detta har att göra med hävstångseffekter och det faktum att fötterna förflyttas mer upp och ned i lodlinjen än vad ryggsäcken gör när man går på plan mark.

En känd tumregeln för detta är sedan länge: Ett kg på foten motsvarar fem kilo på ryggen. Denna tumregel härstammar från förstabestigningen av Mount Everest 1953, där man experimenterade mycket med ny och lättare utrustning. US Army har sedan dess gjort försök som landat på omräkningsfaktorer mellan 3,5-5,25 och enligt en artikel i Ergonomics 1986 motsvarar ett pund på foten 6,4 pund på ryggen.

Exakt var decimalkommat skall hamna är väl mindre väsentligt, så låt oss hänga fast vid omräkningsfaktorn fem. Och var och en som vandrat i lera och känt hur mycket tyngre stegen blir när några centimeter lera klibbar fast vid skorna inser nog intuitivt att det här är av stor betydelse för krafthushållningen. Det säljs ju också viktmanschetter som motionsredskap, avsedda att fästas vid handleder och vrister, för att ge en extra belastning på kroppen och därmed också en träningseffekt.

Konsekvensen av detta är att om man minskar vikten på sina skodon med ett kilo så sparar man alltså lika mycket kraft och energi som om man minskar vikten i sin ryggsäck med fem kilo. Således: Att minska vikten på skodonen ger bättre utdelning per hekto än någon annan viktbesparande och krafthushållande åtgärd hos en vandrare.

Mina källor
Jag läste mina första amerikanska backpackingböcker på 70-talet. En faktaspäckad bibel vars like inte fanns på svenska blev de olika versionerna av Colin Fletchers mastodont. I The Complete Walker från 1983 kunde jag läsa (s. 53):

Weigth is even more important on the feet than on the back. In his classic 1906 book, Camping and Woodcraft, Horace Kephart calcculated the results of wearing boots just one pount too heavy: "In ten miles, there are 21, 120 average paces. At one extra pound to the pace, the boots make you lift, in a ten-mile tramp, over ten tons more foot gear". In 1953 the successful Mount Everest expedition came to the conclusion that in terms of physical effort one pound on the feet is equivalent to five pounds on the back. A consensus of informed opinion now seems to support that assesment.

Samma text finns att läsa i den senaste versionen, The Complete Walker IV (2002) skriven av salig Fletcher i samarbete med Chip Rawlins.

Det som idag kan ses som standardverket på området i den anglosachiska världen är The Backpacker's Handbook av Chris Townsend. Chris är en av världens mest erfarna långvandrare och har testat utrustning i många decennier. I i såväl andra som tredje upplagan (2005) kan man läsa följande (s. 39):

That lighter footwear is less tiring seems indisputable. The general estimate is that every pound on your feet equals 5 pounds on your back. If that's correct, and it certainly feels like it, then wearing 2-pound rather than 4-pound boots is like removing 10 pounds from your pack.

I sin specialbok om långdistansvandring, The Advanced Backpacker (2001) skriver Chris(s. 113-114):
The often quoted adage that a pound on your feet equals five on your back is true in its overall implications, even if the specific figures aren't necessarily accurate. I discovered that on the Pacific Crest Trail when I ended up carrying my 5-pound boots and hiking in my 17-ounce running shoes. Although I could feel the addition to my load, the boots were less tiring to carry on my back than to wear on my feet.

Mina slutsatser
Men hjälp av eget snokande på internet och mailväxling med Chris Townsend samt ovan citerade källor landade jag alltså i den slutsats som publicerades i min bok för några år sedan.
Nu har jag här på Fjäderlätt publicerat översättningar och sammanfattningar av några vetenskapliga artiklar som ligger till grund för tumregeln om att ett kilo på fötterna motsvarar fem kilo på ryggen. Inte förvånande visar de en mer sammansatt och nyanserad bild än tumregeln.

Till att börja med så arbetar man med att mäta energiåtgången i laboratoriemiljö för att ha kontroll över så många faktorer som möjligt. Man mäter energiåtgången hos försökspersonerna genom att titta på hur deras syreförbrukning i förhållande till deras maximala syreupptagningsförmåga varierar med olika belastningar. Man mäter detta på horisontella löpband i de aktuella artiklarna.

En använt mått i de aktuella artiklarna såväl som i de äldre artiklar som citeras i dessa är att varje addition av 100 gram vikt på fötterna ökade energiåtgången med 0,7-1,0%. Man skulle därför naturligtvis kunna använda detta mått när man vill visa att det är relativt sett väldigt mycket mer energikrävande att bära något på fötterna än att bära samma vikt närmare kroppsens centrum/torson. Men personligen tycker jag att detta mått säger mig väldigt lite. Vad betyder detta forskningsresultat för mig i praktiken?

Tydligen anser forskarna också att det finns anledning att kommunicera sina resultat på ett tydligare sätt. I samtliga tre redovisade artiklar räknar man därför om sina resultat på samma sätt som tidigare forskare gjort. Nämligen att sätta den ökade energiförbrukningen i relation till faktiskt buren vikt. Resultaten av "viktmultipeln" redovisas i de tre artiklarna så här:
- 4,7-6,3 gånger
- 6,4 gånger
- 1,9-4,7 gånger

I en av artiklarna redovisas också att man inte fann någon ökning av energiåtgången vid den lägsta vandringshastigheten på löpbandet, 4, 0 km/h. Däremot fann man det vid högre hastigheter. Denna avvikelse redovisas, men författarna låter inte den närmare påverka sin generella slutsats, vilken är att tidigare beräkningar om 4,7-6,3 gånger så energikrävande att bära något på fötterna som på ryggen stämmer väl med deras forskningsresultat.

Om de här forskarna inte låter avvikelsen vid 4,0 km/h påverka sin slutsats så ser inte jag att jag har kompetensen att dra någon annan övergripande slutsats om viktmultipeln än forskarna. Jag tyckte dock att uppgiften var intressant och inkluderade den därför i mitt referat. Om jag skall spekulera kring den så låter detta ungefär så här:

Det mesta i rapporterna tyder på att låga hastigheter ger en lägre viktmultipel än höga hastigheter. Det är alltså relativt sett jobbigare att springa med tunga skor än att vandra med tunga skor. Så detta indikerar att för den som vandrar med packning så skulle kanske viktmultipeln vara i det lägre intervallet. Samtidigt är det enligt min ringa mening fullständigt osannolikt att multipeln skulle vara 0 vid 4, 0 km/h och sedan plötsligt "uppstå" någonstans mellan 4,0 och 5,6 km/h. Min gissning är att avsaknaden av värde vid 4,0 snarare är ett mätfel/försökstekniskt fel än något annat.

Hur exakt är "5 ggr"?
Frågan är då om man mot denna bakgrund istället borde säga att det är 4,7 eller 1,9 gånger mer energikrävande att gå med något på fötterna än att gå med det på ryggen? Det kanske finns anledning att revidera tumregeln med 5 gånger?
Ja, kanske. Samtidigt är det ju ingen annan, vare sig bland forskarna eller bland de tunga författarna i backpackinglitteraturen som gjort det. Och vad jag kunnat konstatera har heller inga nya undersökningar publicerats som gör att det känns angeläget.

Det är inte så att multipeln 5 ggr har något personligt värde för mig. Det är, som väl framgår ganska tydligt, inte jag som hittat på den. Vad jag tycker är intressant är att till så många som möjligt försöka en sprida denna etablerad kunskap som har en mycket stor inverkan på välbefinnanet när man vandrar. Man kan fråga sig varför detta är så kontroversiellt. Jag vet inte, men gissar på konservatism och kommersialism som tunga komponenter.

Eftersom jag ibland har anklagats för att sprida myter när det gäller betydelsen av vikten på skodonen har jag här redovisat vad som ligger till grund för min uppfattning. Framkommer det motsvarande vetenskapligt belagda fakta så är jag väldigt intresserad och har inget emot att revidera min nuvarande uppfattning. Fakta har alltid varit den enda vägen för mänskligheten ur tyckandets träsk.

Tills vidare har dock varken jag eller någon annan tydligen lyckats hitta något som motsäger de källor jag redovisat. Och därmed är det väl enligt god vetenskaplig sed inte nödvändigtvis att betrakta som Sanningen, men som den för närvarande mest sannolika hypotesen.
Så tills vidare tycker jag att min formulering från Vandra Fjäderlätt fortfarande känns helt OK:
Exakt var decimalkommat skall hamna är väl mindre väsentligt, så låt oss hänga fast vid omräkningsfaktorn fem.

Huvudbudskapet är ju att man betalar ett mycket, mycket högt pris energimässigt för tunga skodon. Jag vill gärna att så många vandrare som möjligt skall vara medvetna om att de faktiskt har ett val. Sedan bär alla alltid vikten av sina egna val.

No comments:

Post a Comment

There was an error in this gadget

All articles