Bygg om ryggsäck - del 2

Gör det själv Steg två efter att ha klippt bort allt onödigt var att byta aluminiumramen mot kolfiber, och nu börjar bärkomforten påverkas. Frågan är om det gör nåt. En annan fråga är om man verkligen vinner så mycket i vikt med en vanlig rygga som grund.
Av Martin Nordesjö

Jag tänkte att ramen kanske inte behövde vara så jäkla tung och styv om man ändå aldrig skulle bära mer än kanske 15 kilo i ryggan, så jag skaffade 8-millimeters kolfiberrör och kopplingar avsedda för drakbygge.

Hela konstruktionen väger 55 gram, till skillnad från aluminiumramens 340 gram. Jag tror att den tar upp lodräta krafter lika bra, men den är betydligt mindre vridstyv kring den lodräta axeln. Jag vet dock inte hur det påverkar bärkomforten.
En annan nackdel är att kolfiberrören inte kan formas efter ryggen som aluminiumskenorna, men det vet jag inte hur det påverkar innan jag har testat ryggan i fält.

Man skulle naturligtvis kunna skippa ramen helt och styva upp ryggsäcken med liggunderlag, men jag vill ha möjlighet att vandra med min luftmadrass, och den funkar väldigt dåligt som ram. Men mest handlar det om att jag är nyfiken på vad man kan göra med en existerande säck.

Efter sax- och ramtrimning väger ryggan nu kring 1,85 kilo. Den har alltså ganska långt kvar till bra lättpackningsnivå som jag personligen tycker ligger på 1,4 kilo och nedåt ungefär. Jag har inte vunnit mer än nåt kilo på mina ingrepp (jag vägde aldrig min säck i ursprunsskick, jag antar att den låg kring 3 kg), så var och en får själv avgöra om det är värt jobbet jämfört med att skaffa en ny ryggsäck. Kanske är det på gränsen till tandborstsågning?

Jag har en idé till som jag tänker prova, och det är att sprätta bort själva säcken från bärsystemet och ersätta med en vattentät packpåse. Men jag kommer antagligen inte att använda min kära Vulcan som bas för detta.

Läs del ett | Diskutera
Fortsättning följer...

Trevliga men förvirrade viktangivelser på Stadium

Prylspan Stadium verkar ha förstått att information om vikt är nåt konsumenterna vill ha, och märker upp sina Everest-ryggsäckar. Men samtidigt ger de oss olika information.
Av Martin Nordesjö

För några veckor sen berättade jag om Everest Classic 60, som enligt Stadiums webbplats väger 1780 gram. Jag blev nyfiken och begav mig till butiken för att klämma på den.

Till min glädje upptäckte jag att samtliga Everestryggor har en liten lapp på locket som berättar vad de väger! All heder till Stadium, eftersom just vikten är det svåraste att bedöma när man står i butiken, och det är inte alla av oss som har vågen med oss.

Men det fanns smolk i glädjebägaren: lappen på Classic 60 säger inte 1780 gram utan 2030 gram! Och som alltid i dessa fall kan man gissa att det är den högre siffran som stämmer (plus 10–15 % i cynikerpåslag).

Två kilo är inte jättetungt, men inte heller tillräckligt lätt för att vara ett bra slagträ mot Haglöfs och andra som slår sig för lättpackarbröstet.

Diskutera Everest-ryggornas viktangivelser i forumet

De tre stora - sova tungt med lätta prylar

Teori/Praktik De tre stora är som sagt sova, bära och skydd. Här följer några tips om vilka funktioner man bör tänka på för att minimera vikten hos sovplaggen för en barmarkstur.
Av Jörgen Johansson

För att behålla kroppsvärmen när man ligger och sover behöver man mer isolering än normalt. Detta beror på att kroppen då går på sparlåga. När man är aktiv så genererar kroppen mer värme inifrån.

Sover man inte gott på nätterna så är det inte lätt att njuta av dagarna heller. Därför är det man har på sig när man sover, sovplaggen, så viktiga. Inte bara för välbefinnandet utan även för säkerheten. Om man i alla lägen och alla väder kan bli varm och torr så klarar man sig alltid.

Uppgiften: minska värmeförluster
Det finns, något förenklat, två saker man behöver isolera kroppen mot när man ligger ner och vilar. Den ena är värmeförluster nedåt genom ledning till den kallare marken. Det andra är uppåt och åt sidorna, huvudsakligen genom strömning av luft som är kallare än kroppen och som spolar bort kroppsvärmen. Ett viss mått av ledning och strålning svarar också för värmeförluster i de riktningarna.

Allt det här är grundläggande fakta som de flesta känner till. Men för att kunna bedöma funktionen av olika prylar på marknaden är det nödvändigt att hela tiden gå tillbaka till basics. Vad är det egentligen jag behöver och varför? Annars blir man lätt ett offer för marknadens senaste krusidull.

Sovsäcken och liggunderlaget är de lösningar som finns av tradition, och de fungerar som regel bra. Men ofta kan de väga onödigt mycket i förhållande till den isolering de ger. De är alltså stora poster i packningen och det innebär att här kan vi spara genom att tänka till ordentligt.

Dina kläder fungerar även på natten
Det är lätt att glömma bort att kläderna man har isolerar även när man ligger ned. Det finns till och med vanföreställningar om att det skulle vara varmare att sova naken i en sovsäck än med kläderna på. Detta gäller som regel inte. I vissa lägen kan väldigt mycket kläder och en trång sovsäck leda till att isoleringen trycks ihop och därmed fungerar sämre. Men detta är undantag. Är man mån om att få maximalt med värme till lättaste vikt så skall man alltså räkna med sina kläder som en del av sovplagget.

Den som vill spara vikt på sovplagget bör i första hand använda dun som isoleringsmaterial. Dun har nackdelar gentemot syntet, framförallt är det fuktkänsligare, men för barmarksbruk är dun ändå det bästa alternativet på grund av sin betydligt lägre vikt i förhållande till isoleringsförmågan.

Ihopklämt dun gör ingen nytta
Quiltar eller sovsäckstäcken i lätta material innebär vissa viktfördelar jämfört med sovsäcken. Detta beror på att man inte behöver bära med sig tyg och dun som ändå inte gör någon nytta på undersidan eftersom de där trycks ihop av kroppsvikten. Vissa personer tycker också att quilten helt enkelt är bekvämare att sova i.

Numera finns det dock väldigt lätta och bra dunsäckar, vilket gör att viktfördelen för quilten är ganska minimal.

För den som lättpackar under barmarkssäsongen i fjällkedjan bör man ha en sovsäck som klarar ungefär noll grader. För låglandsturer klarar man sig med en lättare säck.

Dun kostar, men håller längre
Det finns idag ett antal bra sovsäckar som uppfyller dessa krav och inte väger mer än 400-800 gram. Man bör inte köpa något tyngre än detta om man vill hålla nera packvikten. Exempel på tillverkare är Western Mountaineering, Marmot, RAB och Feathered Friends. Roberts från Polen är ett bra lågprisalternativ.

Dessa sovsäckar är dyra i inköp men håller som regel längre än de flesta andra utrustningsdetaljer. 10-15 år kan man räkna.

Som isolering mot markkylan är det klassiska cellplastunderlaget effektivt. 5-10 mm fungerar bra för sommarbruk. De kan dock vara hårda att ligga på, vilket innebär att självuppblåsande eller uppblåsbara liggunderlag med dun eller syntetfyllning kan vara intressant för många. Här måste man dock vara på sin vakt så att inte vikten rusar iväg.

Mjukt liggunderlag där det behövs
För den viktmedvetne så räcker ett liggunderlag som isolerar överkroppen i många fall. Under benen kan man lägga ryggsäck, regnkläder etc. Men det finns tunna cellplastunderlag som inte väger mycket, vilket jag själv använder för benen. Liggkomforten klarar man genom att ha ett lyxigare underlag som gör att höfter och axlar ligger mjukt.

Är man hårdkokt och mjuk i kroppen så klarar man sig med liggunderlag som inte väger mer än 100 gram. De flesta väljer nog något som väger runt halvkilot. Över 1 kg bör man definitivt inte spendera på sitt liggunderlag.

Detta är vad man behöver för att hålla värmen på natten. Lakan och innerpåsar till sovsäcken har en tendens att väga mer än de värmer. Det är bättre att skydda sovsäckens insida genom att ha kläder på sig när man sover. Tunna när det är varmt och tjocka när det är kallt. Räcker inte detta för att hålla värmen kan man alltid stoppa ned en flaska med varmt vatten i säcken. Med detta enkla knep så behöver man aldrig köpa på sig en tjockare sovsäck för säkerhets skull. Man vet att man klarar sig ändå.

Sovsidan är det område bland "de tre stora" där det är lättast att hitta bra lätta produkter i Sverige idag. För den som vill veta mer så finns det ett helt kapitel i boken Vandra fjäderlätt som enbart ägnas detta viktiga område.

Diskutera lätt sovutrustning

Fjäderlätt seminarium på Fair Enough

Mässa Vi viker in våra långa kroppar i en bil och åker till Bodafors och Getouts Fair Enough-mässa 4–6 maj.
Av Martin Nordesjö

På Fair Enough kommer det klämmas på prylar, tjatas på tillverkare och signeras böcker. Jörgen kommer att hålla ett seminarium om fjäderlätt packning på lördag eftermiddag och söndag förmiddag.

Vill ni så syns vi där!

De tre stora – 80 % av vikten på 20 % av prylarna?

Teori & Praktik Lättpackare pratar ofta om de tre stora; sova, bära och skydd. Dessa tre områden tillsammans står för en mycket stor del av vikten på det man bär på ryggen. Det är alltså här man har mest att vinna på att minska vikten. Precis som när man jobbar med sin privata budget är det på de stora utgiftsposterna man kan spara.
Av Jörgen Johansson

Sova handlar om sovplaggen, alltså det man behöver för att hålla kroppsvärmen i en situation då kroppen går på sparlåga och man inte genom kroppsansträngning genererar värme. För att kunna vila och sova behöver de flesta av oss ligga ned. Biomekanisk avlastning kan man kalla det. Då behöver vi något som gör att vi inte förlorar kroppsvärme till underlaget. Sovsäck och liggunderlag för att tala klarspråk.

Skydd handlar om att vi, när vi ligger i vårt sovplagg, skall vara skyddade mot nederbörd och vind. Ryggmärgen hos de flesta säger då ”Tält!”. Jadå, men det finns lättare lösningar.

Bära, slutligen, är vad vi behöver för att transportera allt som vi sover i, skyddet och övrig utrustning. Ryggsäcken är den klassiska lösningen och fortfarande svårslagen. Svårslagen är också vikten på moderna ryggsäckar. Av någon anledning verkar vi användare tro att ju tyngre ryggsäcken är, desto bättre är den också. Och tillverkarna hakar naturligtvis på.

Den som har en traditionell utrustning och sparar vikt på de här områdena kan utan problem spara 5 kg eller mer.

Lättpackning är inte UL

En fundering Att vi på Fjäderlätt säger ”lättpackning” och inte ”UL ” (ultralätt eller ultralight) beror inte på att vi ogillar intetsägande förkortningar och ängsliga anglicismer.
Av Martin Nordesjö

Det finns en liten, men viktig, skillnad mellan UL och lättpackning. UL-vandraren söker per definition den yttersta lättvikten och kan alltså egentligen inte bli riktigt nöjd förrän det inte finns något lättare. Och det finns ju alltid, i nästa katalog om inte annat.

Lättpackaren söker inte det ouppnåeligt yttersta lätta, utan bantar packningen i lämplig grad för att uppnå ett personligt mål.
Målet kan vara att njuta mer, äta godare, komma längre, röra sig snabbare, slita mindre, vandra i högre eller lägre ålder eller något annat.
UL-vandraren sover på bubbelplast för att det är det lättaste, medan lättpackaren kanske har ett riktigt tungt liggunderlag eftersom man har råd att prioritera skön sömn när resten av packningen är så lätt den kan bli. Själv säger jag ibland LK, lätt komfort: minskad vikt med samma – eller till och med ökad – komfort.

Lättpackning är helt enkelt ett medel, medan UL är ett mål. Alla UL:are är lättpackare, men alla lättpackare är inte UL:are.

Så för att vara tydliga med att Fjäderlätt inte sysslar med lättviktstänkande för ett fåtal ”extremsportare”, utan för en växande skara helt vanliga friluftare, använder vi ordet lättpackning. Så lätt är det.

Diskutera begreppen i forumet

Ny outdoorbutik i Stockholm

Prylspaning Småländska GetOut finns nu med butiker både i Bodafors, Stockholm och på Internet. Den nyligen öppnade butiken i Stockholm heter Säck, vilket stämmer väl med innehållet. Mycket säckar och en del lätta.
Jörgen Johansson

På Roslagsgatan 36 i Stockholm ligger en ny och ganska liten butik som är fullmatad med sovsäckar och ryggsäckar samt en del annat smått och gott. För lättpackaren finns det här en möjlighet att klämma på sovsäckar från Western Mountaineering, vilket man inte är bortskämd med i huvudstaden. WM är ett amerikanskt företag som under många decennier lyfts till skyarna i amerikansk backpackinglitteratur för sin höga kvalitet och sina sanningsenliga temperaturintervall. Deras lite-sortiment innehåller ett antal mycket intressanta säckar som väger 5-8 hg och klarar ungefär -5 till +5 grader. Precis vad en lättpackare behöver för barmarksturer.

Vill man titta på tyngre grejor kan man kolla in deras värstingsäck, Bison, som även tom ser ut att innehålla en mindre fribrottare. -40 grader skall den klara och väger inte mer än drygt 2 kg. Priset är dock närmare 4 000 kr per kg...

I butiken finns också sovsäckar från Marmot, en annan välrenommerad tillverkare. Som vanligt i den svenska detaljhandeln är det tyvärr mer ont om lätta ryggsäckar, vilket visar att lättpackningen ännu är i sin linda. Men när efterfrågan ökar så kommer garanterat produkterna också. Vi behöver bli fler och högljuddare bara. Emilia, som jobbar i butiken, berättade att en kund som varit inne samma dag, hade refererat till Vandra fjäderlätt. Samt köpt en ultralätt WM-säck.

Det kommer...

Barfotavandring i sommar

Teori & praktik Om man ändå inte har vattentäta skor, och de skor man har ändå är lätta och veka – varför inte strunta helt i skor? Det ska jag testa på sommarens fjällvandring.
Av Martin Nordesjö

När min pappa och hans syskon växte upp knatade de omkring barfota i Zimbabwes bush, utan några problem. I Sveriges fjäll är det såklart kallare, men när man går blir man ju ändå varm. Dessutom är marken i regel mjukare.
Ett annat problem är såklart slitaget på fotsulorna, men med nästan ett halvår på mig (jag går 3+3 km till och från jobbet varje dag) räknar jag med att fotsulorna kommer att härdas ganska ordentligt.
På kvällen kan man ta på sig ett par vanliga ullstrumpor, tillräckligt varma för att mysa lite och tillräckligt tjocka för att hindra myggbett.

På måndag börjar träningen, så om ni ser en barfotakille på broarna mellan Essingeöarna så är det bara att vinka!

Diskutera barfotavandring i forumet

Current articles

All articles